När de utmaningar vi ställs inför i livet överstiger vår förmåga att hantera dem, upplever vi stress. Det kan vara allt ifrån problem på jobbet eller i skolan, konflikter i relationer eller bekymmer med hälsan. Stress kan upplevas på flera sätt, t ex. kan vi få svårt att slappna av och koncentrera oss längre stunder.
Vi kan också vara stressade utan att veta om det. Detta då stress leder till sk. tunnelseende, vi rusar fram allt snabbare och tappar förmågan att lyssna på kroppens signaler (något man också ser i hjärnan där områden viktiga för just kroppsmedvetenhet minskar vid stress). (1)
Om vi går länge med för mycket stress har forskning visat att det försämrar vårt minne, leder till mindre ork och energi. Det gör oss också mer rastlösa, ängsliga, irriterade och spända i kroppen, vilket kan leda till huvudvärk och sömnsvårigheter och även drabba våra relationer. (2)
Stress kan också göra oss sjuka. I flera studier har man sett hur människor som har högre stressnivåer lättare drabbas av förkylningsvirus och deras sårläkningsförmåga är också försämrad. Dessutom äter vi mer skräpmat när vi är stressade. (3)
Stress är ett naturligt sätt för oss att ta oss ur farliga situationer. När vi upptäcker ett hot eller en utmaning aktiveras en del i hjärnan som heter amygdala, hjärnans “alarmcentral” och vårt nervsystems “Fight or flight” respons sätter igång. Vi får högre blodtryck och puls, andningen blir snabbare och kortisol och adrenalin utsöndras i kroppen.
Denna reaktion har hjälpt oss övervinna både sabeltandade tigrar och mammutar men har ej hängt med i takt med att vår värld förändras drastiskt de senaste hundra åren.
Tyvärr hjälper denna stressreaktion oss föga mot många av dagens “hot” såsom deadlines, ekonomiska bråderier eller när vi glömt trycka spara på ett viktigt dokument, men samma reaktion sker fortfarande. Många forskare menar att vi helt enkelt inte är anpassade för att leva i dagens samhälle. (4)
Vid stressreaktioner så riktas alla kroppens energireserver på att hantera hotet. Därför avbryts vår matsmältning och återbyggande processer i immunförsvaret
En liten mängd stress under kort tid ger bättre minnesfunktion och prestationsförmåga, men för ofta och under längre tid så leder stressreaktioner till en rad skador på vår kropp och vårt välbefinnande. Magsår, autoimmuna sjukdomar och hjärtproblem förvärras, vår sexdrift kan avstanna helt och minnet försämras. (5)
Förenklat förklarat så lugnas vårt nervsystem av mindfulness. Genom att vi tränar upp vår förmåga att bibehålla vårt lugn trots hot och utmaningar så minskar mängden stressreaktioner.
Ett exempel på detta från forskningen är experimentet av Prof. Amishi Jha i USA som fann att människor utsatta för hög stress, något som vanligtvis förämrar arbetsminnet, hade opåverkat minne om de mediterade mer än 10 minuter dagligen under de veckorna som experimentet pågick. (6)
Building mind-fitness with mindfulness training may help anyone who must maintain peak performance in the face of extremely stressful circumstances, from first responders, relief workers and trauma surgeons, to professional and Olympic athletes.
Hjärnforskare på Stanford och Harvard har också upptäckt flera områden i hjärnan som förändras av mindfulnessmeditation. Bland annat så ser man hur Amygdala, alarmcentralen i hjärnan, blir mindre aktiv och istället ökar aktiviteten och fler neuroner bildas i områden viktiga för känsloreglering.(8)
Flera omfattande analyser på mindfulnessmeditation där hundratals studier ingår, visar att det är en säker och fungerade metod för att minska stress. (9)
Kudielka, B. M., & Wüst, S. (2009). Human models in acute and chronic stress: assessing determinants of individual hypothalamus-pituitary-adrenal axis activity and reactivity. Stress: The International Journal on the Biology of Stress, 13(1), 1-14.
Qin, S., Hermans, E. J., van Marle, H. J., Luo, J., & Fernández, G. (2009). Acute psychological stress reduces working memory-related activity in the dorsolateral prefrontal cortex. Biological psychiatry, 66(1), 25-32.
Takkouche, B., Regueira, C., & Gestal-Otero, J. J. (2001). A cohort study of stress and the common cold. Epidemiology, 12(3), 345-349.
Kiecolt-Glaser, J. K., Marucha, P. T., Mercado, A. M., Malarkey, W. B., & Glaser, R. (1995). Slowing of wound healing by psychological stress. The Lancet, 346(8984), 1194-1196.
Zellner, D. A., Loaiza, S., Gonzalez, Z., Pita, J., Morales, J., Pecora, D., & Wolf, A. (2006). Food selection changes under stress. Physiology & Behavior,87(4), 789-793.
Oliver, G., & Wardle, J. (1999). Perceived effects of stress on food choice.Physiology & behavior, 66(3), 511-515.
Black, P. H., & Garbutt, L. D. (2002). Stress, inflammation and cardiovascular disease. Journal of psychosomatic research, 52(1), 1-23.
Hölzel, B. K., Carmody, J., Vangel, M., Congleton, C., Yerramsetti, S. M., Gard, T., & Lazar, S. W. (2011). Mindfulness practice leads to increases in regional brain gray matter density. Psychiatry Research: Neuroimaging, 191(1), 36-43.
Keng, S. L., Smoski, M. J., & Robins, C. J. (2011). Effects of mindfulness on psychological health: A review of empirical studies. Clinical psychology review,31(6), 1041-1056.